Tråkig, åh så tråkig

Nu var det några dagar sedan jag skrev något. Men jag har helt enkelt inte kommit på något att skriva om.
Jag jobbade torsdag till lördag. Inget speciellt hände där, förutom på lördagen då jag satt jour och fick i uppgift att försöka få igång ett trasigt tåg.
Hmm.. Jag kan iof skriva lite om det.

Det blev en lång text så klicka här under om ni vill läsa allt.


Problemet med tåget var enligt driftstöd att vid hyttbyte så slutade båda strömavtagarna att fungera. (De som sitter på taket och tar spänning från tråden.) De gick ner men aldrig upp igen.
Föraren innan hade försökt med alla möjliga varianter men nu var det min tur.
Tåget hade då stått ett tag så det var slut på luft i det, man behöver luft för att kunna få upp strömavtagarna till tråden. Så jag startade upp det precis som man brukar och testade först att skilja ifrån den strömavtagare som det inte hade gått att byta till. Bara det var ett h-vete. Varför då kan man ju undra? Jo, för att det var en maskin som kan gå i Danmark och då har den ett stort j*la skåp precis under frånskiljarna istället för ett litet skåp.


Så här ser ett normalt skåp ut. Det var den vänstra spaken jag skulle ändra läge på. Tänk er ett skåp som är lite högre, lite bredare och som inte går att öppna. Plus att det är mörkt och spaken går trögt i ändlägerna. Jag lyckades med bara några få svordomar skilja ifrån och testade sedan att starta.
Inget hände. Ingen strömavtagare gick upp. Jag testade sedan lite andra grejer som inte är riktigt intressanta, men jag ville testa bara för säkerhets skull.
Sedan ringde jag driftstöd och fick order om att stänga av lite andra grejer och sedan skilja ifrån den andra strömavtagaren och testa igen.
Då kom utmaningen. Det var en sak att skilja ifrån den första, men att sedan lägga tillbaka den…. Jag blir sur bara jag tänker på det.
Jag kom till klacken på ändläget och sedan tog det stopp. Höjden på skåpet gjorde att även fast jag stod på tå så fick jag ingen kraft då kanten på skåpet tog emot undersidan på överarmarna och jag nådde dessutom bara med en hand. Från sidan nådde jag inte alls.
Så jag klängde på det där skåpet, jag stod på tå med ena benet runt sidan för att få lite mera kraft, jag svor och förbannade det hela.
(Det ironiska i det hela var att jag hade med just det där som en förbättringsåtgärd när jag ansökte om att få blir litteraspecialist.)
Jag ringde han som hade försökt med tåget innan mig men han hade hunnit åka hem, så han kunde inte komma ut och hjälpa mig.
Jag höll säkert på i 20 minuter innan jag äntligen lyckades lägga tillbaka frånskiljaren i rätt läge. Jag har fortfarande lite träningsvärk i sidan samt blåmärken på överarmen av alla försök.
I vilket fall. När jag äntligen var klar så testade jag driftstöds lösning och det gav samma resultat.
Jag ringde upp igen och påpekade att hjälpkompressorn lät konstigt och att jag inte verkade få någon luft som kunde höja strömavtagarna. Han viftade bort det och sa att det hade ju fungerat på morgonen. Sedan så tyckte han att jag kunde gå och ta en kaffe tills den andra driftstödaren skulle börja, han kanske hade några andra idéer.
Så jag stängde ner allt och gick in till fikarummet. Där mötte jag en av mina kollegor, Elfvén, som hade kommit upp med första tåget från Stockholm. Jag berättade för honom vad jag hade fått i uppgift att göra och han verkade vilja ha en utmaning för han tyckte att vi skulle gå ut och titta igen.
Så det blev inget kaffe för mig.
Väl ute så började vi med hjälpkompressorn. Han tyckte också att den lät lite underligt och han letade reda på hjälpventilen, men det var inte den. Efter det ryckte han loss kåpan till hjälpkompressorn, och här blev det överkurs för mig, jag har aldrig fått någon djupare maskinell utbildning och jag har heller aldrig sysslat med det själv.
Han hittar något och går och letar efter verktyg. Det går inte att höra vad han säger, hjälpkompressorn är väldigt ljudlig. Efter ett tag så säger/signalerar han åt mig att stänga ner allt igen. Jag gör som han säger och får sedan reda på att det är en slang som har lossnat från sitt fäste och all luft blåser bara rätt ut.
(Jag sa ju att den lät konstigt.) ;P
Eftersom att vi inte har något lyse när batteriet är avstängt så fick jag vara ficklampshållare. Inte mig emot, hellre det än att bara stå att titta på, inte tänker jag heller försöka ta över när andra kan saker bättre än mig.
Han pratar om någon ring som har lossnat på röret, det hade ett speciellt namn, men det har jag tyvärr glömt. Han trycker ihop det så att det sitter provisoriskt och skruvar sedan fast alltihopa och säger åt mig att starta upp. Jag kilar iväg och startar maskinen och går sedan tillbaka. Elfvén ler och konstaterar att nu låter det annorlunda och jag ler och håller med. På väg tillbaka till hytten så hör vi hur huvudbrytaren går i och att maskinen startar på riktigt, jag kan inte hålla mig ifrån att skratta till och ropa efter Elfvén att ”det är det ljudet vi vill höra!”
Väl framme i hytten får han ringa driftstöd och förklara vad han har gjort och därefter får vi order om att testa att byta ände och se om det fungerar och att de vill ha det i nästa avgående tåg så att de kan få in det på verkstad.
Så vi lägger tillbaka alla spakar som de ska vara och första indikationen på att det är något knas var att när luften till strömavtagare A lades till så rasade stömavtagare B ner. Väl i andra hytten så fick vi inte upp någon strömavtagare alls, även fast vi hade luft.
Vi testar att byta strömavtagare i hytten utan att skilja ifrån och får då en indikering på att båda strömavtagarna är trasiga. Vi testar några gånger men det fungerar inte. Vi pratar med driftstöd och sedan går E. bak till maskinrummet och jag sitter kvar. Efter lite testande fram och tillbaka så kommer vi fram till att det är fel på strömavtagare A, så den skiljde vi ifrån.
När allt detta var klart så hjälptes vi åt med att växla ut fordonet till perrong och sedan gick E. in för lite välförtjänt kaffe och själv stannade jag kvar och gjorde klart tåget för avgång. (Han hade ju faktiskt jobbat hela morgonen.)
Tåget ankom 1 minut före tidtabell i Stockholm så det gick visst bra hela vägen ner. 🙂

Annonser

Om nsslan

Mitt liv i allmänhet.
Det här inlägget postades i Jobb, Vardag och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Tråkig, åh så tråkig

  1. Joakim skriver:

    Bra jobbat med ett udda fel! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s