Förkylningshjärnan slår till

Det började i förrgår med att jag inte hade riktigt hade den vanliga koordinationen och rumsuppfattningen. Jag gick in i saker, missbedömde avstånd osv. Inte något extremt, men så att jag förstod att den här snuvan var lite värre än vanligt.
Sedan när resväskan var packad inför hemresan så tänkte jag att jag skulle väga den, det fanns ju faktiskt en våg på rummet. Det gjorde jag inte, min hjärna hade gjort en överslagsberäkning på innehållet. Det skulle vara okej. På flygplatsen fick jag på knackig engelska reda på ”It overweight”, ”Overweight!”, av killen som lastade på bandet. Jag förstod inte hur det var möjligt och såg förmodligen mycket förvirrad ut, någon slags chef stod där och sa något på arabiska och då gick det bra ändå. Som tur var. Annars hade jag väl fått packa upp ett antal klädesplagg och satt på mig dem och sedan tjuvat ner en massa i min mammas handbagage.
På flyget så ville jag väldigt gärna köpa och testa en billig konjak som de hade på lager, tyvärr hade de väldigt få så jag såg hur flaskorna försvann en efter en. Rädd för att glömma vad den hette så repeterade jag kontinuerligt namnet i huvudet, som ett mantra. När det väl är min tur får jag en av de sista flaskorna och jag är glad, priset stämde inte riktigt men det stod rätt varor på kvittot så jag tänkte inte mer på det.
Väl hemma så ställer jag fram det jag köpt, läser etiketten, Lauder. Ja, det var ju rätt, men under, whiskey. Jahapp. Av de två saker de erbjöd, en whiskey och en konjak så lyckades jag blanda ihop dem och beställa fel. Jag som inte gillar whiskey.
Igår gjorde jag så lite jag bara kunde, endast tre saker stod på agendan, hämta paket på posten, handla lite basgrejer och hämta odjuren hos pappa. Allt gick bra även om jag inte kom iväg förrän vid 18 på kvällen.
Morgonen efter när jag gjorde mig en kopp kaffe upptäckte jag att frysvarorna jag köpt stod kvar på bänken. Min hjärna kom fram till att det var ju inte bra, det har säkert läckt från kartongerna och det är bäst att jag snabbt som möjligt tar bort dem därifrån. Så jag går dit och rycker bort dem från bänken, hjärnan har redan glömt bort det där om att läcka. Resultatet blir att jag får saft från blåbär över mattan, över hela handen och in i ärmen på morgonrocken, plus, såklart, pölen som redan var under kartongerna.
Härligt.
Som tur var så hade jag en spray som faktiskt fick bort allt.

Men jag tror jag ska göra så lite som möjligt tills den här förkylningen har släppt. Det är nog säkrast så.

 

Annonser

Om nsslan

Mitt liv i allmänhet.
Det här inlägget postades i Funderingar, Vardag och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Förkylningshjärnan slår till

  1. Annica Z skriver:

    Hahaha, det är inte lätt när det är svårt! Krya på dig!

  2. Joakim Ewenson skriver:

    Krya på dig min vän!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s